Spel
Spel har sedan urminnes tider varit en integrerad del av den mänskliga kulturen och en antik metod för interaktion. Det är inte på något sätt en ny företeelse även om det kan verka så med datorspelsboomen som har nått stor framgång.
I västvärlden är datorspelsgengrerna fortfarande ganska begränsade och de specifika målgrupperna få. Även om attityderna har börjat förändras så borde fler förstå att spel har en enorm potential att fånga fler människor med olika kulturella bakgrunder och identiteter.
Orsaken till att man spelar är många. För barnet är det dess lek för att lära sig om livet. Spel representerar, ritualiserar och härmar den verklighet vi lever i. Spelet har en början och ett slut och kännetecknas av att det är en frivillig aktivitet liksom leken.
Att spela handlar om att skapa mening och är en kombination av utmaning, tävling och interaktion. Många spelar därför att det är roligt, för att de vill lära sig något eller för att interagera med vänner. Speldesignern Marc LeBlancs har delat in spelandet i 8 typer av nöjen vilka är: sensation, fantasi, berättande, utmaning , kamratskap, upptäckande, uttryckande, masochism (underkastelse).
Spel påverkar hjärnans besluttagarmekanism på ett sätt som inget annat popkulturellt media gör därför att det tvingar spelaren att analysera, prioritera, välja och bestämma. De underliggande reglerna för spelet blir synliga genom att man undersöker och prövar sig fram. Man tyder regelsystemet för att kunna fortsätta att bedöma och göra strategier.
Så fort man överträder reglerna är spelet brutet. Eller?
Vad är det man gör när man spelar?
Spelaren undersöker spelvärlden genom att interagera.
Därefter hypotetiserar spelaren genom de reflektioner som hon har gjort. Genom att undersöka måste hon skapa hypoteser om vad som har hänt och hur man ska använda detta vidare.
Spelaren undersöker världen igen med sina hypoteser i bakhuvudet och ser vad som händer denna gång.
Spelaren behandlar denna effekt som feedback från spelvärlden och accepterar eller tänker om när det gäller hennes hypoteser.
Det är inte vad du tänker när du spelar utan HUR DU TÄNKER som är det avgörande.
Vad man verkligen gör när man spelar spel är inte att tolerera eller försköna kaos utan att HITTA ORDNING OCH MENING I VÄRLDEN och ta de beslut som hjälper till att skapa den ordningen.
